Popmart -

Popmarts favoalbum del 7

Jag vet att jag inte bör fylleblogga men va fan... Jag känner mig tvungen att uppta min lilla serie om mina favorit album nu. 1989, när jag var 5 år släpptes det som kanske är den allra bästa svenska popskivan någonsin, Jakob Hellman... Och stora havet. Tycker inte du som jag, att detta är kanske det bästa popalbumet så har du fel. Alla, och då menar jag alla, låtar är bäst och ger mig själv en stor inspiration till mitt eget band.

Anledningen till att jag skriver detta blogginlägg är att jag nu i veckan vandrade hem från min skola i ett urhärligt väden och kom då att tänka på låten "Vintern dör". När jag kom hem lyssnade jag igenom hela albumet och kom fram till den slutsats som jag redan har precenterat.

Jag har sett denne man på scen två ggr men det jag minns allra mest är nog gången på P&L när jag inte kom in på S2 för det var redan fullt (tror det var 2004). Det slutade med att jag stod utanför och sjöng "Tårarna" för vakten (Danne, de här tror jag du minns). Tårarna, snart kommer tårana.

Har ni inte hört detta album så gör det. Ni kommer inte att bli besvikna

Tack

2009-02-28 @ 03:10:34 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Popmart tipsar

Om ni inte har hört Salem al Fakirs nya låt "Astronaut" så tycker jag att ni ska göra de. Den är jätte bra och kan avnjutas på Salems MySpace.

Tack

2009-02-20 @ 23:19:34 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Återföreningar

Det har kommit till min kännedom att Blur kommar att återförenas för två spelningar i början av juli. Till detta känner jag mig väldigt kluven. Att Graham Coxon åter igen är vän med de andra medlämmarna i gruppen är ju bra men jag har ju och andra sidan tidigare i denna blogg gett min syn på gammla trötta rockrövar som håller på alldelesför länge. Dock vet jag inte riktigt hur trötta Blur egentligen känns. De har inte gjort något sedan 2003s Think tank (utan Coxon) som enligt mig är deras bästa. De är alltså inte frågan om något Oasis-syndrom, skitbra i början och sedan bara sämre och sämre ju fler album som kommer. Samtidigt är de ju "bara" 19 år sedan deras debutskiva. Det är ju förstoss lång tid men om man sätter de i relation till andra aktuella gamlingar som tex U2 eller Springsteen så är dom ju bara barnet. Två konserer ser jag således som ganska så kul. Simon and Garfunkel gjorde ju en himla bra återföreningskonsert 1980 så varför skulle inte dehär också kunna bli bra. Det florerar även vissa ryckten om att det ska komma ett nytt album. Om det är sant så vill jag vänta att uttala mig tills jag hört de. Blir det bra kommer jag få bita mig i svansen och börja hylla gamlingarna.

Tack

2009-02-19 @ 20:22:25 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Popmart recenserar

Nu är den här! Mando diao-platta nr 5, Give me fire, damp ner i min brevlåda i fredags och nu ska jag försöka utrycka vad jag tycker.

Mando har alltid gjort något speciellt på sina album, inget är likt de andra. Ändå så låter det alltid som Mando. Hur de nu kommer sig? Den här gången har gruppen exprimenterat med Salla och Masse från Latin Kings för att göra sitt sound mer dansant och jag anser att de har lyckats bra. Det är lite mer "dunka dunka" än på de tidigare skivorna och basisten Carl-Johan levererar ett helt gäng intressanta basslingor. Ändå så hör man direkt att det är Mando med bra melodier och mycket energi.

Den mest intressanta delen på skivan är början. De första fem spåren är alla helt underbara. Där finns band annat första singeln "Dance with somebody" som vi har hört ända sedan jul. Låten "Gloria" är nog den allra bästa låten men på nått sätt får den mig att tänka på Tom Jones vilket stör mig en aning. På samma sätt stör det mig att "Mean Street" får mig att tänka på låten "Alright" som Dennis Lyxén och Lisa Miskovsky gjorde för några år sedan. Efter denna, ändå utmärkta, inledning kommer ett litet parti där man kan ta igen sig. "Maybe just sad" och "A decent life" känns bara som utfyllnad för efter de kommer ytterligare tre låtar på rad ("Give me fire", "Crystal" och "Come on Come on") som är riktigt bra och sedan flyter resten av skivan på av bara farten.

Som en liten sammanfattning kan jag säga att Give me fire inte har gjort mig besviken. Jättebra kan jag säga men den drar inte ifrån de tidigare Mando-albumen vilket bara visar vilken jämn och bra albumkatalog gruppen har.

Betyg: 8/10

Tack

2009-02-16 @ 13:11:45 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Popmart ser fram emot sommaren

Jag tycker det känns som att alla goa band ska släppa album i vår. Jag har ju redan berättat om Mando diaos nya som kommer nu till veckoslutet och PSB i Mars. Nu vet jag även att mina favoritfransmän i Phoenix har en skiva på gång. Den kommer att släppas den 25 maj och kommer att ha namnet Wolfgang Amadeus. Som jag har sagt... Våren ser ljus ut.

Tack

2009-02-10 @ 23:05:30 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vad tycker ni?

Morrissey kastar kläderna. Hahaha....

Tack

2009-02-06 @ 11:28:39 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Popmart känner sig utseendefixerad

På tiden när jag låg i lumpen, 5-6 år sedan, var det ett tag ett rockband som tycktes mig florera överallt. De som jag fasnade för var nog framför allt derar style. Det såg ut som om de kom från en tid mellan 1968-1970 typ. Trasiga jeans, skägg och stora och långa frisyrer. Dom kom från den amerikanska södern och bestod av tre bröder (med en präst till farsa) + en kusin, alla med efternamnet Followill. Nu i höstas kom så Kings of Leons fjärde album och åter igen ser jag dem överallt. De lilla jag har hört av de nya albumet tycker jag låter bra men de är betydligt mer "styleliststylade". Alla utom trummisen Nathan har klippt sig t ex. Ahhhh... Ett helt annat band. Nå ja, skönt att det bara är på utsidan.

Så här ska de se ut.

Tack

2009-02-03 @ 17:13:59 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Popmart