Popmart sumerar 2008
Nu är jag här igen. Jag är i Falun så det förklarar varför jag inte bloggar så mycke. Jag gillar helt enkelt inte pappas dator. Iaf... Årets näst sista dag nu och jag är förkyld som faen men jag ska ändå försöka förse er med min upplevelse av 2008.
2008, vad hände på musikfronten? Det var året när jag, i viss mån återgick till något slag av retromart istället för popmart. Har fått vissa nya favisar som egentligen inte är så nya, t. ex. The Cure, Dexys midnight runners och CSNY. Det var oxå året när jag blev hiphopmart. Trots all denna ambivalens har jag ändå plitat ihop en årsbästalista som vanligt. 10 skivor från året som gått som jag personligen har gillat, fast det finns förstoss mer.
Plats tio. Caesars - Strawberry Weed. Det känns som att dom alltid gör samma sak och en dubbel-cd till på köpet blir kanske en aning tjatigt i längden men den innehåller även guldkorn. Min favorit låt är "Stuck with you"
Plats nio. Markus Krunegård - Markusevangeliet. Jag säger att jag personligen föredrar Laakso men den gjorde mig inte besviken.
Plats åtta. Teenagers - Reality Check. Det är inte sång. Det är inte rap. nånstans där mittimellan. Pratsång kan man säga. Lyssna på låten "Scarlett Johanson". Den gick varm i radion i våras.
Plats sju. Håkan Hellström - För sent för edelweiss. Jag kan inte bortse från att han släppte ny platta i år. Inte hans bästa men ändå bra.
Plats sex. Mgmt - Oracular Spectacular. Svängig pop! Kommer mer av den varan högra upp på listan.
Plats fem. Hot Chip - Made in the dark. Killarna som gör otroligt vaker elektropop. "Ready for de floor" vill man bara dansa till.
Plats fyra. Lupe Fiasco - The Cool. Den skiva kom förstoss i december 2007 men det är i år som jag har lyssnat på den så den får vara med ändå. Låten "Hip-hop saved my life" kändes precis så i början av februari. En period som var lite jobbig.
Plats tre. Damn! - Let's zoom in. Svante Lodén är min idol. Han och hans band kan verkligen få toner att svänga. Dessutom klär han sig snyggt. Jag tycker det är synd att de hammnar i skuggan bakom Timbuktu även om han oxå är bra.
Plats två. Pasific - Reveries. Korsa Beach boys med electropop så kommer man nog inte så långt ifrån. Mycket skönt att somna till.
Förstaplatsen har varit självklar för mig nästan ända sedan jag hörde den första gången i våras. Det är Alphabeat - This is Alphabeat. Det var nästan det ända jag lyssnade på mellan, typ, april till september. Hela skivan är perfekt från första till sista låten. Man kan bara hoppas att man inte tröttnar.
Det var listan. För övrigt släppte Oasis sin sjunde skiva som för mig blev en axelryckning. "Hiphopens svar på Per Gessle" Petter, firade tio år som artist med att göra sin bästa skiva sedan 2000. Dagens arenarock-band coldplay och the Killers gjorde bra ifrån sig. Det samma gjorde svenska tjejer som Lykke Li, Veronica Maggio och Sophia Somajo. Duffy sas vara nya Amy Winehouse vilket jag inte tycker, men skivan var bra. Metallica gjorde en halv bra platta (Halv och bra ska vara särskrivet).
Årets största besvikelse för mig var nog The Streets - Everything is borrowed. Nog för att Micke Skinner hela tiden har låtit några få låtar bära hans album men den första låten på skivan "Everything is borrowed" kan inte balansera upp hela de här albumet.
Med detta tackar jag för 2008 men vi kanske ses 2009!?
Tack!
2008, vad hände på musikfronten? Det var året när jag, i viss mån återgick till något slag av retromart istället för popmart. Har fått vissa nya favisar som egentligen inte är så nya, t. ex. The Cure, Dexys midnight runners och CSNY. Det var oxå året när jag blev hiphopmart. Trots all denna ambivalens har jag ändå plitat ihop en årsbästalista som vanligt. 10 skivor från året som gått som jag personligen har gillat, fast det finns förstoss mer.
Plats tio. Caesars - Strawberry Weed. Det känns som att dom alltid gör samma sak och en dubbel-cd till på köpet blir kanske en aning tjatigt i längden men den innehåller även guldkorn. Min favorit låt är "Stuck with you"
Plats nio. Markus Krunegård - Markusevangeliet. Jag säger att jag personligen föredrar Laakso men den gjorde mig inte besviken.
Plats åtta. Teenagers - Reality Check. Det är inte sång. Det är inte rap. nånstans där mittimellan. Pratsång kan man säga. Lyssna på låten "Scarlett Johanson". Den gick varm i radion i våras.
Plats sju. Håkan Hellström - För sent för edelweiss. Jag kan inte bortse från att han släppte ny platta i år. Inte hans bästa men ändå bra.
Plats sex. Mgmt - Oracular Spectacular. Svängig pop! Kommer mer av den varan högra upp på listan.
Plats fem. Hot Chip - Made in the dark. Killarna som gör otroligt vaker elektropop. "Ready for de floor" vill man bara dansa till.
Plats fyra. Lupe Fiasco - The Cool. Den skiva kom förstoss i december 2007 men det är i år som jag har lyssnat på den så den får vara med ändå. Låten "Hip-hop saved my life" kändes precis så i början av februari. En period som var lite jobbig.
Plats tre. Damn! - Let's zoom in. Svante Lodén är min idol. Han och hans band kan verkligen få toner att svänga. Dessutom klär han sig snyggt. Jag tycker det är synd att de hammnar i skuggan bakom Timbuktu även om han oxå är bra.
Plats två. Pasific - Reveries. Korsa Beach boys med electropop så kommer man nog inte så långt ifrån. Mycket skönt att somna till.
Förstaplatsen har varit självklar för mig nästan ända sedan jag hörde den första gången i våras. Det är Alphabeat - This is Alphabeat. Det var nästan det ända jag lyssnade på mellan, typ, april till september. Hela skivan är perfekt från första till sista låten. Man kan bara hoppas att man inte tröttnar.
Det var listan. För övrigt släppte Oasis sin sjunde skiva som för mig blev en axelryckning. "Hiphopens svar på Per Gessle" Petter, firade tio år som artist med att göra sin bästa skiva sedan 2000. Dagens arenarock-band coldplay och the Killers gjorde bra ifrån sig. Det samma gjorde svenska tjejer som Lykke Li, Veronica Maggio och Sophia Somajo. Duffy sas vara nya Amy Winehouse vilket jag inte tycker, men skivan var bra. Metallica gjorde en halv bra platta (Halv och bra ska vara särskrivet).
Årets största besvikelse för mig var nog The Streets - Everything is borrowed. Nog för att Micke Skinner hela tiden har låtit några få låtar bära hans album men den första låten på skivan "Everything is borrowed" kan inte balansera upp hela de här albumet.
Med detta tackar jag för 2008 men vi kanske ses 2009!?
Tack!
Popmart har börjat att längta
Satt och kollade runt lite här på I-net och fick syn på att Mando diao har släppt en ny video, "Dance with somebody". Det gör ju mig överlycklig. Dom flesta som läser detta vet nog att de är ett av mina favoritband, iaf av de modernare banden. På deras myspace kunde jag sedan läsa att femte plattan är planerad att komma i februari. My gosh!
Mandos My space för er som blir nyfikna
Tack!
Mandos My space för er som blir nyfikna
Tack!
Popmart dammar av sin Queensamling
Ojdå, plötsligt händer det som det brukar sägas. Jag har inte bloggat på ett tag och jag har egentligen bara förklaringen att jag inte har orkat. Ska försöka bättra mig.
I alla fall, det som jag tänkte skriva om nu är rockgruppen Queen. En gammal favorit som stått och samlat damm ett tag nu, fram tills igår. Sen går dagen har jag lyssnat igenom bandets sju första skivor, plus att jag kollade igenom deras Live aid-konsert och lite intervjuer med Freddie Mercury på you tube. Freddie Mercury ja, det är nog den artist, tillsammans med John Lennon, som fascinerat mig allra mest sen jag började lyssna på musik. Pop- och Rockhistoriens absolut bästa sångare och frontfigur enligt mig. Detta i kombination med en förtidig död skapar ju en mystisk aura. Med tanke på det blir jag rätt så road av att höra honom prata. En man i sina bästa år med en stirlig, manlig mustasch, tajta ljusblåa jeans och ett vitt linne öppnar sin mun och med en relativt ljus röst och med en antydning till lesspning pratar han om lite ditten och datten. Ja, det tjäns som ett litet antiklimax tycker jag i alla fall, ni får väl kolla och dömma själva. Nu återstår fem skivor av min samling att lyssna igenom, plus Mercurys två solo-skivor. Jag borde nog även införskaffa de plattor som saknas. De är ju så bra.
I alla fall, det som jag tänkte skriva om nu är rockgruppen Queen. En gammal favorit som stått och samlat damm ett tag nu, fram tills igår. Sen går dagen har jag lyssnat igenom bandets sju första skivor, plus att jag kollade igenom deras Live aid-konsert och lite intervjuer med Freddie Mercury på you tube. Freddie Mercury ja, det är nog den artist, tillsammans med John Lennon, som fascinerat mig allra mest sen jag började lyssna på musik. Pop- och Rockhistoriens absolut bästa sångare och frontfigur enligt mig. Detta i kombination med en förtidig död skapar ju en mystisk aura. Med tanke på det blir jag rätt så road av att höra honom prata. En man i sina bästa år med en stirlig, manlig mustasch, tajta ljusblåa jeans och ett vitt linne öppnar sin mun och med en relativt ljus röst och med en antydning till lesspning pratar han om lite ditten och datten. Ja, det tjäns som ett litet antiklimax tycker jag i alla fall, ni får väl kolla och dömma själva. Nu återstår fem skivor av min samling att lyssna igenom, plus Mercurys två solo-skivor. Jag borde nog även införskaffa de plattor som saknas. De är ju så bra.
R. I. P.
Tack!
