Popmart

Ojdå, plötsligt händer det som det brukar sägas. Jag har inte bloggat på ett tag och jag har egentligen bara förklaringen att jag inte har orkat. Ska försöka bättra mig.

I alla fall, det som jag tänkte skriva om nu är rockgruppen Queen. En gammal favorit som stått och samlat damm ett tag nu, fram tills igår. Sen går dagen har jag lyssnat igenom bandets sju första skivor, plus att jag kollade igenom deras Live aid-konsert och lite intervjuer  med Freddie Mercury på you tube. Freddie Mercury ja, det är nog den artist, tillsammans med John Lennon, som fascinerat mig allra mest sen jag började lyssna på musik. Pop- och Rockhistoriens absolut bästa sångare och frontfigur enligt mig. Detta i kombination med en förtidig död skapar ju en mystisk aura. Med tanke på det blir jag rätt så road av att höra honom prata. En man i sina bästa år med en stirlig, manlig mustasch, tajta ljusblåa jeans och ett vitt linne öppnar sin mun och med en relativt ljus röst och med en antydning till lesspning pratar han om lite ditten och datten. Ja, det tjäns som ett litet antiklimax tycker jag i alla fall, ni får väl kolla och dömma själva. Nu återstår fem skivor av min samling att lyssna igenom, plus Mercurys två solo-skivor. Jag borde nog även införskaffa de plattor som saknas. De är ju så bra.

R. I. P.